När jag fick mitt första barn i Sydney 2013 och berättade för mamma hemma i Sverige att de lindade in henne i en filt på förlossningen var min mammas reaktion "som vi gjorde här för 100 år sedan?!". Vi skrattade åt det och jag försökte inte swaddla själv när vi kom hem utan använde sovpåse eller pyjamas. Men så anlände barn nummer två 2016. Hon var en viftare. Så fort jag la ner henne sovandes på rygg i sängen eller vagnen slog hon upp med armarna och väckte sig själv. Hon hade en stark mororeflex, eller omklamringsreflex. Det där med swaddling kanske inte var så dumt ändå... Eftersom mina barn ärvt höftledsluxation från mig ville jag inte riskera att göra det värre genom att swaddla hårt runt benen, då det visat sig kunna förvärra höftproblem. En sovpåse där armarna kan gömmas innanför blev räddning. Helt plötsligt kunde hon läggas ner och fortsätta sova.
Swaddling har gjorts i årtusenden och är väldigt vanligt i t.ex. USA och Australien. Det får barnet att känna sig trygg genom att simulera miljön inne i livmodern. Det hjälper många barn att sova bättre och har visat sig vara extra bra för barn med neurologiska problem, kolik eller barn som föds med ett drogberoende. Det hjälper även barn att somna på rygg och är därför bra för att förebygga SIDS (sudden infant death syndrome). Om barnet väcker sig själv med viftande armar kan det vara frestande att lägga barnet på mage, men att swaddla barnet på rygg är säkrare med tanke på SIDS.
Dr. Claire McCarthy från Harvard Medical School beskriver för- och nackdelar med att swaddla. Fördelarna har nämnts ovan. Nackdelarna kan vara att hård swaddling kan förvärra höftproblem, lös swaddling kan orsaka kvävning och ett swaddlat barn som läggs på sidan eller magen har ökad risk för SIDS. Dessa nackdelar kan undvikas genom att swaddla med en ergoPouch swaddle istället för att swaddla med filt. Råden från Harvard Medical School är att
- Alltid lägga ner barnet på rygg. (När en bebis kan börja vända sig själv ska hen inte swaddlas. Mororeflexen avtar dock oftast efter ca tre månader och därför också behovet för att swaddla).
- Använd inte en lös filt som kan lossna och hamna framför ansiktet.
- För optimal höftutveckling, se till att barnet kan böja benen upp och ut. Använd hellre en sovpåse som är gjord för swaddling (att hålen för armarna kan stängas).
För att sammanfatta skulle jag säga att swaddling är både en uråldrig tradition och en mirakelkul! Efter att ha fått två barn i Australien och sett nyfödda bebisar sova sött i sina swaddles tror jag många svenska bebisar skulle dra nytta av att swaddlas de första veckorna eller månaderna. OBS! Swaddla är någon en gör tills mororeflexen avtar (ca tre månader). Görs det på ett riktigt sätt eller med en ergoPouch ökar det inte risken för SIDS. Bebisar ska dock ligga på rygg och inte swaddlas när de kan vända sig själva. Vår swaddle blev räddningen för vår dotter och jag hoppas fler svenskar upptäcker hur effektivt det kan vara den där första tiden när det mesta kretsar kring hur ofta och länge bebisen sover :)
Referens: https://www.health.harvard.edu/blog/should-you-swaddle-your-baby-201605249730